Kravet: en effektivare polis

Posted on Updated on

De senaste åren har poliskåren ökat från dryga 17 000 till över 20 000. Målsättningen har varit glasklar – fler poliser ska leda till att fler brott uppklaras. I teorin en påfallande enkel ekvation, med andra ord.

Verkligheten är dock en annan. Trots att fler poliser patrullerar Sveriges gator och trots att resurserna är större nu än de varit på mycket länge så fortsätter antalet uppklarade brott vara skrämmande låga. 39 av 40 stöldbrott utreds exempelvis aldrig. Inte heller har det ökade antalet poliser medfört att polisen har blivit mer tillgänglig. Tiden från det att polisen kontaktas till det att de rycker ut blir allt längre. En utveckling som – när har att göra med grov brottslighet – kan få mycket förödande konsekvenser.

Att regeringen valt att utöka antalet poliser är naturligtvis välkommet. Det skapar goda förutsättningar för en effektivare och mer närvarande polis. Effektiviteten och närvaron har dock uteblivit. Det sistnämnda kan inte tolkas på annat sätt än att polisväsendet lider av allvarliga organisatoriska problem.

Dagens organisation består av 21 självständiga länsmyndigheter. Varje länsmyndighet är ansvarig för att polisarbetet sköts på lämpligt sätt i regionen. För subsidiaritetsvännen kan en sådan organisation förefalla tilltalande. En regional polis som tar sig an det lokala buset å den lokala folkets vägnar. Problemet är bara att de flesta brott inte faller under den något förskönade kategorin ”lokalt bus”. Brottsligheten känner sällan några länsgränser.Dagens organisation med självständiga länsmyndigheter är därmed mycket dåligt förankrad i den verklighet som polisen har att hantera.

Polisens organisation är under utredning. Frågan som kommittén har att besvara är om polisens organisation utgör ett hinder för bättre resultat i brottsbekämpningen. Att kommittén skulle komma fram till något annat än ett jakande svar bedöms inte som särskilt troligt. Polisen lider av mycket allvarliga organisatoriska problem. Motivationen – liksom ansvarstagandet – bland länsregionerna är oroväckande lågt. För att polisen ska kunna bli den effektiva myndighet vi har rätt att kräva krävs alltså betydande satsningar. Satsningar som på intet sätt  tål att väntas på.

Ett ouppklarat brott är alltid en samhällets tragedi. Förutsättningarna för att ett brott blir uppklarat får nämligen aldrig vara beroende av i vilket län brottet begåtts. För ett brott är alltid ett brott. Ett brottsoffer ett brottsoffer. Även den allra minsta av orter har därmed full rätt att känna att rättvisans långa arm når – och beskyddar – även henne.

För vi har alla rätt till trygghet. Trygghet och upprättelse. Oavsett gata, ort och län.

_______________________________

Niklas Gréen

2 thoughts on “Kravet: en effektivare polis

    Magnus said:
    17 juli 2011 kl. 14:13

    Bra artikel! Delar din analys av situationen inom svensk polis. Som f.d. polis (bl.a. enhetschef vid polismynd. i Uppsala län) och brottsofferforskare så har jag jobbat med dessa frågor i många år. Jag delar dock inte ditt förslag till lösning!

    Sedan ett halvår råder det närmast en hallelujastämning bland berörda politiker och tjänstemän. Anledningen är de öppet diskuterade planerna på att ersätta dagens 21 lokala polismyndigheter med en nationell myndighet som styrs från Polhemsgatan 30 i Stockholm. Denna åtgärd anses allmänt som ett Alexanderhugg för att lösa alla problem som polisen brottas med, allt från hur den internationella brottsligheten på Balkan ska bekämpas över till trafikpolisverksamheten i Sverige, till bekämpningen av brott i nära relation i Västra Götaland, till lokalt brottsförebyggande arbete i Vännes och till passutfärdande åt försenade turister på Arlanda flygplats etc.

    Självklart finns funktioner inom svensk polis som måste centraliseras. Det gäller t.ex. arbetet mot den grova organiserade brottsligheten. Samtidigt är det enligt vår mening nödvändigt att andra frågor hanteras på kommunnivån. Det gäller till exempel arbetet för att öka tryggheten i samhället som förutsätter en kommunalt för¬ankrad och lokalt närvarande polis. En sådan polisverk¬sam¬het är i själva verket helt avgörande för att klara kommunernas samlade utmaningar inom trygghetsområdet. En professionell polisverksamhet där invånarna bor och vistas går inte att överskatta.

    Enligt vår mening bör regeringen därför snarast ge skarpa tilläggsdirektiv till den sittande Polisutredningen i syfte att klara ut tre avgörande frågeställningar om vad en framtida polisverksamhet ska ansvara för. Alltså innan man överhuvudtaget får börjar diskutera hur polisen ska organiseras för 2020-talet och framåt måste man i detalj redovisa vilka arbetsuppgifter som den ska hantera i en modern rättsstat:

    • Hur ska polisen fungera på kommunnivån för att kunna vara en aktiv aktör i kommunernas trygghetsarbete?
    • Hur ska brottsutredningsverksamheten i Sverige bedrivas för att klara av att utreda i princip alla brott?
    • Hur ska Sverige klara av att bekämpa den grova organiserade brottsligheten över hela landet?

    Först efter en sådan analys är det möjligt att med något mått av trovärdighet kunna beskriva vilka processer, vilka system och vilken/vilka organisationer och olika kompetenser som behövs för att klara av framtidens polisverksamhet.

    Polisiär satsning i rätt riktning « KDU Uppsala said:
    19 september 2011 kl. 10:29

    […] Uppsala har instämt i ovanstående kritik. Vi har varit av uppfattningen att dagens organisation svarar dåligt mot […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s